Förutom Olivado Avokadoolja finns nu även Olivado Avokado Zest gjord på kallpressad mogen avokado och färska citroner. Avokado Zesten ger maten en fräsch och lätt smak, perfekt till såväl såser, sallader som till skaldjur. Olivado Avokado Zest finns att köpa på ICA.

Fläskfilé och potatissallad av ny potatis
En fräsch och god bjudrätt, perfekt till sommarens tillställningar. Avokadooljan är utmärkt att använda till grillning då den tål höga temperaturer och passar därmed bra till marinad och gör fläskfilén mera stektålig. Även sallader får en ny, förfinad smak av avokadooljan.

1 fläskfilé

Marinad
3 msk rosmarinbarr
2 msk salt
2 vitlöksklyftor
1 dl Olivado Avokadoolja
Nymalen svartpeppar ur kvarn

Potatissallad
1 kg nypotatis
4-6 msk Olivado Avokadoolja
1 msk champagnevinäger
2 msk finhackad bladpersilja
Salt och nymalen svartpeppar

Putsa bort fetthinnorna runt om fläskfilén. Mal rosmarinen tillsammans med saltet till en kräm, tillsätt riven vitlök och avokadoolja, smaksätt med peppar och massera in marinaden på filéns yta. Låt fläskfilén marineras i rumstemperatur i en timme. Bryn filén i avokadoolja i en stekpanna och låt den därefter mogna i ugn i 180 grader i ca 10 minuter.
Filén får bli lite rödaktig i mitten.

Skär potatisen i halvor eller klyftor beroende på storleken och koka potatisen i saltat vatten i en stor kastrull. Var noga med att inte överkoka potatisen. Lyft potatisen med en hålslev till en skål med den färdiga olje- och vinägerblandningen. Tillsätt persilja, salt och peppar.
Låt svalna eller avnjut salladen något ljummen. Passar bra till grillat kött.

Sikkes fisk & salsa recept
Ett läckert och snabblagat fiskrecept som passar både till vardag och fest. Avokadooljan
ger salsan en fräsch och förfinad smak.

Fiskfiléer av valfri fisk med vitt kött (t ex gös, sik, sjötunga)
Olivado Avokadoolja
Smör

Salsasås med färska tomater
0,5 dl Olivado Avokadoolja
0,5 dl Olivado Avokado Zest
1 dl mild olivolja
5 mogna tomater
2 finhackade stjälkar av salladslök
1 vitlöksklyfta
5 basilikablad
Salt och peppar ur kvarn

Börja med att tillreda såsen. Skålla tomaterna och ta bort fröna. Skär tomaterna till små kuber. Finhacka salladslöken, vitlöken och basilikabladen. Värm oljan till ca +50 grader och ta sedan kastrullen bort från spisen. Tillsätt tomaterna, löken och basilikabladen och låt såsen dra. Smaksätt med salt och svartpeppar. Servera såsen rumstempererad.

Stek fiskfiléerna i en stekpanna med en blandning som till hälften består av smör och till hälften av avokadoolja. Servera fisken tillsammans med salsasåsen, färsk potatis, rostat rågbröd och ett lätt vittvin.

Marinerade jordgubbar och glass
En somrig efterätt där avokadooljans milda smak utmärkt kompletterar jordgubbarna och glassen.

1 ask färska jordgubbar (ca 500 g)
1-2 tsk vaniljsirap (se beskrivning nedan)
En nypa salt
4 kulor vaniljglass
Olivado Avokadoolja

Vaniljsirap
1 dl socker
1 dl vatten
1 vaniljstång med frön

Börja med att tillreda vaniljsirapen. Blanda socker och vatten och tillsätt vaniljstången med frön. Låt koka på svag värme tills blandningen blir gyllenbrun och tjocknar. Ta bort från spisen och låt svalna.

Skär jordgubbarna i en stor skål. Tillsätt vaniljsirap (1-2 tsk) och salt och blanda ihop ingredienserna. Lägg jordgubbarna och glassbollarna på ett fat, häll över resten av vaniljsirapen och fullända med några droppar avokadoolja.

Skogaholm lanserar nu ett gott lantbröd bakat med havssalt som passar perfekt för dem som uppskattar rena och naturliga smaker. Brödet bakas med stor omsorg och för att alla smaker ska komma till sin rätt får brödet jäsa länge. Det innehåller inte heller några tillsatser. Skogaholm Lantbröd är helt osötat vilket gör det till ett utmärkt bröd att äta till maten.

Sverige har länge inspirerats av det italienska köket där ingen måltid är komplett utan ett riktigt gott, osötat lantbröd. Nu lanserar Skogaholm Lantbröd med havssalt, ett naturligt och rustikt bröd som passar perfekt till mat. Det är det första lantbrödet som bakas med havssalt, en krydda som blivit omåttligt populär att använda i produkter och som idag finns i allt från chips till smör. Brödets naturliga smak i kombination med havssaltet gör att det passar utmärkt att äta tillsammans med exempelvis en pasta med fyllig tomatsås, en kryddig köttgryta med rotfrukter eller bara att doppa i en god olivolja med lite havssalt och svartpeppar.

Fler och fler konsumenter efterfrågar bröd som passar till måltider allteftersom medelhavsinspirerad mat blivit populärt i Sverige. Vi har valt att endast smaksätta brödet med lite havssalt vilket gör att den härligt naturliga aromen blir framträdande. Skogaholm Lantbröd med havssalt har en enkel och god smak och är definitivt ett bröd för livsnjutaren, säger Sabine Remling, produktchef, Skogaholm.

Naturligt lantbröd
För att få ett lantbröd med rena smaker bakas det med havssalt. Havssalt tillverkas på ett mer naturligt sätt än vanligt bordssalt då det utvinns allteftersom havsvattnet dunstar bort ur speciella ansamlingsbassänger, vilket gör att saltkristallerna varierar i storlek när det är färdigställt. Då havssalt inte är berikat och innehåller mindre natrium än hushållssalt menar många att det är ett mer hälsosamt salt.

Skogaholm Lantbröd tillverkas med stor omsorg för att smakerna ska utvecklas och komma till sin rätt. Långa jästider följs av ytterligare vilotid innan brödet till slut gräddas i cirka 40 minuter. Precis som alla bröd från Skogaholm är Lantbröd med havssalt fritt från konserveringsmedel. Det innehåller inte heller några tillsatser. På förpackningen finns även ett recept på lantbröd för de konsumenter som vill baka sitt eget bröd.

I Sverige började ost produceras på 1000-talet. Idag produceras ost genom en kombination av urgammal tradition och modern teknologi. Traditionen borgar för ostens levande kultur, smaken och receptets originalitet. Den moderna teknologin säkerställer en hög och jämn kvalitet samt hygienisk produktion.

Varje svenskt mejeri med osttillverkning har sin egen ostmästare som har det yttersta ansvaret för ostens kvalitet. Ostmästaren kontrollerar osten under hela lagringen så att den utvecklas på rätt sätt. Vid kvalitetskontrollerna bedöms bland annat hur smidig osten är, hur piporna utvecklas samt hur osten luktar och smakar. Varje ostsort har sin egen kvalitetsstandard och de ostar som inte når upp till standarden godkänns inte. Det krävs alltså stor erfarenhet och kunskap av ostmästaren och hans medarbetare för att få fram den perfekta osten till konsumenterna.

Att prova ost
Precis som vin är ost ett komplext livsmedel: utseende, doft, konsistens och smak är olika hos olika ostsorter och det är dessa variationer som ger en ost dess karaktär. Ett roligt sätt att lära sig mer om ost är att genomföra en ostprovning. När man provar ost används alla sinnen för att upptäcka och beskriva ostens karaktär.

Vanligtvis under en ostprovning går man igenom utseende, doft, konsistens och smak för att utifrån det bilda sig en helhetsbild av de ostar man provat. Och var inte rädd för att tycka till om de olika ostarna, man kan aldrig ha fel eftersom smakupplevelser är subjektiva.

Förvaring och servering
Hårdost har lång hållbarhet om den förvaras på rätt sätt. I hemmet bör ost förvaras i kylskåp. Att lägga ost i plastpåse eller i en plastburk med tättslutande lock är bra sätt att förvara hårdost. Det är viktigt att man bara har en ost i varje förpackning eftersom ostar lätt tar åt sig smak av varandra. Hårdost går dessutom bra att frysa, dock ej längre än tre månader. För att osten skall behålla sin konsistens rekommenderas att den tinas långsamt i rumstemperatur. Det finns dock en liten risk att osten blir smulig när den tinas och därför lämpar sig riven ost bäst att frysa.

När det är dags att äta osten skall den helst tas ut från kylen en timme innan för att maximalt komma till sin rätt. Den skall fortfarande vara väl innesluten men cirka 15 minuter före servering är det bra att ta bort förpackningen så att osten kan ”andas”.

Användning
Användningsområdena är många, från smörgåspålägg till ostbrickan till matlagning. När det gäller ost som smörgåspålägg efterfrågar konsumenterna mer och mer mager och lagrad ost.

Till ostbrickan blir det allt vanligare att våra svenska hårdostar finns med. Ibland ensamma men oftast tillsammans med dessertostar. De svenska hårdostarna är ofta relativt enkla att sätta vin till eftersom de har en mild och behaglig smak. Portvin och andra starkviner är dock ofta för eldiga för att kombinera med våra hårdostar. Milda och syrliga öl, exempelvis tyska veteöl, är ett säkert dryckesval eftersom de oftast passar utmärkt till svenska hårdostar.

Även användningen av ost i mat ökar i Sverige och här är de lagrade ostarna underbara smakförhöjare. Det finns många klassiska rätter där ost ofta används, exempelvis gratänger, pajer och omeletter. Men även kött-, fisk-, fågel- och pastarätter, soppor, desserter och bröd vinner på att piffas upp med en smakrik ost.

– Det här är en klassisk ”Lady & Lufsen”-pastarätt med saftiga köttbullar, på italienskt vis i tomatsås, och tunn Capellini. Inkråmet från brödet som blandas med mjölken gör att köttbullarna blir saftiga och goda, däremot är det viktigt att blanda köttfärsen med händerna så att inte luftbubblorna försvinner, för då blir köttbullarna lätt kompakta och torra. Till den här såsen använder jag Capellini som är en tunn, lång pasta som passar otroligt bra till tomatsåsen eftersom tomatsåsen fäster på pastan och gör att den inte känns stabbig, säger Christian Campogiani, samarbetspartner till Barilla och köksmästare på Den gamle och havet.

Om du har tid, kan du laga Christians tomatsås. Receptet nedan är en stor sats, så det som blir över efter du använt de 4 dl som behövs till den här rätten kan du frysa in. Har du inte lika mycket tid går det alldeles utmärkt att använda Barillas Basilicosås!

4 portioner

Tid: 20 minuter + 30 minuter i kylskåp

Ingredienser:

400 g Barilla Capellini
400 g Barilla Basilicosås eller Christians tomatsås (se recept nedan)
1 dl vatten

Köttbullar/Polpette di carne:

500 g nötfärs
1 msk hackad persilja
½ klyfta vitlök, pressad
1 ägg
1,5 dl mjölk
100 g inkråm från vitt bröd
1 krm salt
2 krm peppar
½ dl olivolja till stekning

Christians tomatsås:
2 morötter
250 g rotselleri
2 gula lökar
2 dl olivolja
1600 g hela skalade burktomater
300 g tomatpuré
1,5 l vatten
1 msk salt

Gör så här:

Köttbullar:

Blanda bröd och mjölk. Blanda ihop ingredienserna i en skål. Ställ in i kylen 30-60 minuter. Rulla köttbullarna. Värm oljan i en stekpanna och stek köttbullarna på hög värme tills de får fin stekyta. Sänk värmen något och stek tills de är genomstekta.

Christians tomatsås
Skala och skär morötter, rotselleri och lökar i grova bitar. Värm olivoljan i en stor kastrull, och bryn de skurna grönsakerna tills de är gyllenbruna. Tillsätt tomatpuré, tomater, vatten och salt. Låt såsen koka ner till hälften. Mixa med stavmixer. Smaka av och salta vid behov.

Häll på tomatsås och vatten i stekpannan och låt koka ihop. Koka pastan enligt anvisningar på paketet. Blanda ihop och servera!

4 portioner
Tid: 12 minuter
Ingredienser:
- 1 liter vatten
- 400 g Barilla Tortellini Prosciutto Formaggio
- 3 msk kalvfond

Gör så här:
Koka upp vattnet och tillsätt kalvfonden. Häll i tortellinin och koka enligt anvisningarna på
paketet. Servera tortellinin tillsammans med buljongen som en soppa.

Tortellini al pomodoro e parmigiano reggiano
Tortellini med tomatsås och parmesan
4 portioner
Tid: 15 minuter

Ingredienser:
- 400 g Barilla Tortellini Grandi Prosciutto di Parma
- 1 dl olivolja
- 3 dl Barilla tomatsås Basilico eller all’Arrabbiata
- Finriven parmesan

Gör så här:
Värm olivoljan i en stekpanna. Häll i tomatsåsen och låt sjuda i cirka 4 minuter. Koka
tortellinin enligt anvisningar på paketet och tillsätt den i tomatsåsen. Lägg upp i en skål och
strö parmesan över. Servera genast!

Tortellini Burro e Salvia
Tortellini med smör och salvia
4 portioner
Tid: 15 minuter
Ingredienser:
- 400 g Barilla Tortellini Grandi Ricotta e Spinaci
- 50 g smör
- 2 knippen salvia, helst färsk men annars 2 msk torkad salvia

Gör så här:
Koka tortellinin enligt anvisning på paketet, se till att spara lite av pastavattnet (cirka 1 dl).
Smält smöret i en vid stekpanna. Lägg ner de hela salviabladen, tillsätt den kokade tortellinin
och cirka 1 dl pastavatten. Värm ihop och servera genast på en tallrik.

Nu lanserar Skogaholm HavreGoda, det första brödet med melonfrön. HavreGoda är ett vitt portionsbröd som bakas med solmogen havre och ljusa lin- och melonfrön och innehåller lika mycket fibrer som mörkt bröd. De spännande ljusa fröna ger brödet en god och lätt nötaktig smak men även en härlig konsistens och karaktär.

I Asien är rostade melonfrön välkänt och dess goda smak har gjort dem till såväl ett populärt snacks som ingrediens i matlagning och bakning. Skogaholm använder nu de trendiga fröna i brödet HavreGoda, det första brödet i Sverige som bakas med melonfrön. Fröna ger brödet en god, lite nötaktig karaktär och saftighet och blir ett smakrikt inslag i brödet.

? Vi har valt råvaror med stor omsorg för att få ett ljust njutningsfullt bröd med fyllig karaktär. Den goda havresmaken i balans med en härlig konsistens och det annorlunda inslag som melonfröna ger, gör HavreGoda till en ny smakupplevelse. Vi är oerhört glada att kunna lansera ett lite mer spännande ljust bröd, säger Sabine Remling, produktchef, Skogaholm.

HavreGoda är ett ljust mjukt portionsbröd i två fyrkantiga halvor med fin beströing. Brödet är en smakupplevelse för såväl vuxna som barn med sin mjuka och saftiga smak och innehåller lika mycket fibrer som ett mörkt bröd och är därmed ett bröd att njuta av, alla dagar i veckan.

Mumsigt smörgåsrecept
Låt dig inspireras till vårpicknicken med ett mumsigt smörgåsrecept. Rosta HavreGoda för en förhöjd smak av gyllene havre och lätt krispiga melonfrön. Bred ett lager creme cheese på underdelen av HavreGoda, lägg på skivad röd och gul paprika, rucculasallad, salami och en smakrik ost. Avsluta med lite klippt krasse och lägg på överdelen av brödet. Dela på diagonalen och servera.

HavreGoda lanseras v. 6, 2009. En förpackning om 500 gram och 6 bröd kostar cirka 21,90 kr.

Ost nämns på flera ställen i Gamla Testamentet (ca 1400-400 f.kr.) och i Iliaden (ca 700-800 f.kr.) beskrivs osttillverkningen lyriskt: ”Det är en sådan skön konst att den måste härstamma från gudarna”. Det var dock romarna och grekerna som satte osttillverkningen i system, världens första paketerade ost härstammar från det gamla Kreta. När romarriket föll (ca 476 e.kr.-1453 e.kr.) avstannade osttillverkningen och upptogs igen först av munkarna när kristendomen började spridas på allvar och de stora folkvandringarna ägde rum. Med andra ord, munkarna i de syd- och mellaneuropeiska klostren var på 800-talet finsmakare medan vi i Norden fortfarande var barbarer.

Först på 1000-talet började delikatesserna närma sig Sverige. Roquefort, Parmesan och Gorgonzola nämns då i svenska tullhandlingar. Under samma tid tillverkades några av vår tids stora ostar; Emmentaler i Schweiz och Edamer och Gouda i Holland. Våra tre mest populära ostar i Sverige; Präst, Herrgård och Grevé har olika lång historia. Prästosten nämns för första gången 1771 i Stockholmstidningen Dagligt Allehanda, men redan på 1100-talet användes den som betalningsmedel till kyrkoskatten. Under 1700-talet tillverkades världens första Herrgård och den jämförelsevis unga osten Grevé tillverkades för första gången på 1900-talet.

Svenska ostar
Svensk hårdost står för hantverk, tradition och allra högsta kvalitet. Mjölken kommer från svenska kor som lever i en miljö full av omsorg. Eftersom hårdost är en koncentrerad form av mjölk har ost ett mycket högt näringsinnehåll och är därmed också hälsosam. Dessutom är svensk ost mycket god, så god att vi trots att hela världen är full av spännande ostar oftare och oftare väljer våra egna.

Svensk ost är en del av vårt kulturarv, ett arv väl värt att vårda och utveckla. Vår kunskap när det gäller kvalitet och våra traditioner att utveckla ost till stora personligheter är unik. Den svenska hårdosten har också stor plats i vår mathållning där inget annat land i världen slår den svenska konsumtionen av hårdost.

År 1996 bildade osttillverkande mejeriföretag i Sverige en ideell förening som fick namnet Ostfrämjandet. Syftet med föreningen är att bevara och bevaka varumärkesskydd för svenska kvalitetsostar gjorda på svensk mjölk. Andra viktiga uppgifter för Ostfrämjandet är att främja konsumtionen av svensk ost och kontrollera kvaliteten på ostarna vid så kallade referensbedömningar.

Ostkompaniet
Etableringsår: 2002
Antal anställda: 66
Omsättning: ca 850 mkr
Antal ysterier: 5 (Hörby, Kristianstad, Karlstad, Bollnäs och Östersund)
Huvudkontor: Danderyd, Stockholm

Ostkompaniet är idag Sveriges näst största ostleverantör, men trots den stora tillverkningen har man lyckats hålla liv i tradition och hantverk. Inom Ostkompaniets familj återfinns ett flertal kända varumärken med stark identitet, personlighet och karaktär. Varje ost har egna, unika egenskaper som inte går att ta miste på och som vårdas ömt av respektive ostmästare och hans team.

Företaget bildades i januari 2002 då Skånemejerier och Milko beslöt sig för att starta ett gemensamt bolag som skulle specialisera sig på ost. Idén var att tillverka och sälja ost men även att sprida kunskapen om ost.

Affärsidén och ledstjärnan för Ostkompaniets arbete är att genom tradition och nyskapande inspirera till spännande ostupplevelser. Företaget strävar efter att vårda Sveriges osttradition, men samtidigt bjuda in till nya idéer och spännande smaker från andra kulturer. Genom att hela tiden utveckla nya produkter vill Ostkompaniet skapa ett mervärde för konsumenterna. Man tar på detta sätt tillvara på det bästa av två världar; det gamla och det nya, som tillsammans skapar en vinnande kombination.

Osttillverkning
En ost kommer till i ett nära samarbete mellan naturen och ostmästaren. Arbetet börjar med varsam hantering av djuren, det är där underlaget till en god ost skapas. Med samma vördnad behandlas mjölken genom alla led fram till ostkaret där processen som omvandlar mjölken till ost börjar. Arbetet pågår under lång tid, omfattar många steg och varierar från årstid till årstid och från mejeri till mejeri. Frukten av arbetet skördas efter några månader upp till två år när osten är klar för konsumtion. Men innan ostmästaren är beredd att lämna den ifrån sig måste han förvissa sig om att den är perfekt. En ostbedömare med speciell utbildning och lång erfarenhet kallas in och använder de finaste av alla analysinstrument – lukten, smaken och synen. Sinnena tar ostbedömaren på en resa genom ostens väsen.

Det mest fascinerande med osttillverkning är att man utgår från samma grund och beroende på hur man hanterar mjölk och bakteriekulturer samt hur mognadsprocessen går till, får man fram helt olika produkter. Varje steg i kedjan är betydelsefullt där allt måste göras rätt eftersom det är omöjligt att reparera något i efterhand. Dagens osttillverkning är en kombination av ett urgammalt hantverk och en modern, raffinerad teknologi. Det gamla hantverket har som uppgift att ta tillvara mjölkens levande kultur och bevaka smaken och varje recepts originalitet. Den moderna teknologin borgar för effektivitet och ger oss produkter med jämn och hög kvalitet.

Kvalitetskontroll
För att kunna tillverka produkter av hög kvalitet måste mjölkråvaran vara av toppkvalitet. God mjölkkvalitet omfattar många olika saker, den ska lukta och smaka gott och innehålla allt som mjölk ska innehålla utan tillsats av främmande ämnen. För att mjölken ska vara näringsriktig måste arbetet börja redan på gården eftersom en frisk ko producerar frisk mjölk. Därför görs, redan på gården, noggranna kontroller av mjölken som levereras till mejerierna. Nästa kvalitetskontroll sker på ysterierna där flera kontrollstationer är inbyggda. Ysterierna där Hälsinge Grevé, Marsvinsholm Herrgård och Allerum Präst tillverkas är certifierade enligt kvalitetssystemet ISO 9000 och miljösystemet ISO 14000.

Från hösten 2007 kommer Ostkompaniets ostar att vara märkta med Svenskt Sigill, ett kvalitetsmärke som garanterar att råvarorna har producerats på svenska kontrollerade gårdar och lever upp till höga krav på säkra livsmedel, god djuromsorg, miljöansvar och öppna svenska landskap.

Osttillverkning steg för steg
Ystningen börjar – Vid tillverkning av ost ystar man, vilket betyder att man bildar ostmassa. Mjölken hälls upp i ett stort ystningskar som vanligtvis rymmer 15 000-20 000 liter mjölk, en mängd som ger ungefär 1 500-2 000 kg färdig ost.

Pastöriseringen – Mjölken värms upp, pastöriseras, till 72°C i 15 sekunder. Uppvärmningen gör mjölken helt fri från eventuella skadliga bakterier. En mjölksyrakultur tillsätts som påverkar ostens smak och mognadsprocess.

Ostkornen stelnar – För att det ska bildas ostkorn måste mjölken stelna, koagulera. Processen sätts igång med hjälp av löpe eller vegetabilisk koagulant. Det tar ungefär en halvtimme för mjölken att få den rätta fastheten.

Vasslen skiljs från ostkornen – Den färdigkoagulerade mjölken bryts, d.v.s. skärs sönder, i sockerbitsstora tärningar. Under omrörning drar ostkornen ihop sig och avger vassle.

Osten får snittyta och form – I förpressningen avgörs om osten kommer att bli grynpipig, rundpipig eller tät. Ostkornen pressas samman och formas till ostar. Om ostmassan avskiljs från vasslen innan ostkornen pressas samman bildas luftfickor mellan ostkornen och de små håligheterna fylls med koldioxid, osten blir då grynpipig. Om ostkornen pressas samman under vassleytan bildas inga luftfickor mellan ostkornen och osten blir rundpipig. Om den opressade osten strimlas efter cirka ett dygn blir ostmassan kompakt och tät. Ingen koldioxid får chans att utvecklas och det blir därför heller inga pipor. Vid efterpressningen bestäms hur osten kommer att se ut i färdigt skick då ostmassan läggs i formar och pressas till sin slutgiltiga form – rund, block eller cylinder.

Det salta badet – Ostarna läggs sedan i saltlake, ett bad som påverkar hållbarhet och smak. Hur länge ostarna får bada beror på sort och storlek, men badet brukar vara mellan ett och tre dygn.

Ytbehandlingen – En traditionell rundost lagras först på ett färskostlager i upp till tre veckor. Mognadsprocessen sätts igång och ytan torkar, därefter doppas ostarna i flytande vax. Vissa ostar omvaxas sedan flera gånger regelbundet medan andra efter första vaxningen läggs i plastpåse enligt ny lagringsteknik. En del ostar förpackas i plastfilm istället för vax, detta görs direkt efter det salta badet och ostarna behöver då inte ligga och torka på färskostlagret utan hamnar direkt på mognadslagret.

Lagringstiden – Under lagringstiden, som varierar mellan en månad och upp till två år, utvecklas ostens speciella smak och personlighet. Råvara, lagringstid och temperatur är avgörande. Proteinet, och delvis fettet, bryts ned och genom olika bakteriekulturer utvecklar varje ost sin arom och alldeles speciella karaktär.

Styckning och förädling ¬– Efter lagringen bitas, rivs, skivas eller tärnas ostarna för att sedan paketeras i sin karaktäristiska förpackning.

Ostmästaren
Att vara ostmästare idag innebär att vara både arbetsledare och ytterst kvalitetsansvarig. Framtagning och ändring av recept, kvalitetsuppföljning och ostbedömning varvas med olika administrativa sysslor.

Vid tillverkningen har ostmästaren en mycket viktig roll. Varje ystning, som ger ca 1 500 kg ost, bedöms vad gäller textur, pipbildning, konsistens och smak. Konsistens och smak är alltid samma, men texturmässigt kan det skilja en hel del. Att osten alltid smakar exakt likadant är mycket viktigt, annars känner konsumenten sig lurad. De som bedömer ostarna har smaktestats, så de vet vad de är bra respektive dåliga på. För att säkerställa att det blir rätt bedöms osten alltid av två eller tre personer.

Sven-Erik Persson – Hälsinge Grevé
Förpackningen till Hälsinge Grevé är signerad av ostmästaren Sven-Erik Persson som är född 1961 i Bollnäs och har arbetat på mejeriet sedan 1979. Karriären började han som sommarjobbare på ostlagret för att därefter jobba på olika avdelningar inom mejeriet under några år. 1985 utbildade sig Sven-Erik till mejeritekniker och var arbetsledare fram till 1990 då han avancerade till ostmästare och blev ansvarig för ostproduktionen på Bollnäs mejeri. Idag arbetar Sven-Erik även med produktutveckling och kvalitetsarbete på hårdost inom Milko.

Frågar vi Sven-Erik Persson om varför han arbetar med ost svarar han:
– Tjusningen med osttillverkning är att arbeta med en levande produkt. Man blir aldrig fullärd utan man lär sig hela tiden något nytt.

Bengt Frans Nilsson – Marsvinsholm Herrgård
Förpackningen till Marsvinsholm Herrgård är signerad av ostmästaren Bengt Frans Nilsson som är född 1947 i norra Skåne. Bengt Frans är livsmedelsingenjör och har arbetat med mjölk i någon form i hela sitt liv. Sedan 25 år tillbaka arbetar Bengt Frans för Skånemejerier i Kristianstad där han har arbetar med ostframställningsprocessen, ostteknologi och produktutveckling.

Frågar vi Bengt Frans Nilsson om varför han arbetar med ost svarar han:
– Osttillverkning är en gammal metod att konservera mjölk och den används fortfarande idag men med ny teknik. Det är väldigt stimulerande att tänka tillbaka på hur de gjorde på 1700-talet och omvandla arbetet till stor skala genom industriell framställning. Det handlar om att tränga ner i djupet i den kemiska och mikrobiologiska processen, förstå den och därmed styra upp den.

Göran Nyström – Allerum Präst
Göran Nyström är ostmästare och ansvarig för osttillverkning inom Ostkompaniet. Göran började som praktikant på mejeriet i Kristianstad, fortsatte till Kalmar där han började jobba med produktionstekniska frågor för att därefter bli arbetsledare och ostchef. När han fick frågan om att bli produktionschef var beslutet lätt att ta och nu är Göran tillbaka på mejeriet i Kristianstad där allting en gång började.

Frågar vi Göran Nyström om varför det är en konst att göra ost, svarar han:
– Det finns många teorier om hur man tillverkar ost, men enbart teorier räcker inte. Den ömtåliga råvaran måste hanteras med erfarenhet och ren känsla. Osten ställer till spektakel ibland. Det innebär att tillverkningen mer är att betrakta som ett hantverk än en vetenskap. Det handlar mycket om känslor och vad vi upplever med våra sinnen. Först efter tre månader kan vi göra en första bedömning. Vi har en idé om hur en ost ska smaka och vi har kunskap om hur våra bakteriekulturer beter sig. Vår huvudsakliga uppgift är att skapa rätt miljöer så att osten utvecklas och blir som vi vill.

Hälsinge Grevé
Ostmästare: Sven-Erik Persson
Ysteri: Bollnäs

Historia
Grevé föddes när två mejeriingenjörer i Örnsköldsvik under 1960-talet bestämde sig för att göra en ny ost. Efter flera års hårt arbete lyckades man och osten döptes till Grevé. Idag produceras Hälsinge Grevé på ysteriet i Bollnäs, Hälsingland.

Hälsingegården får symbolisera denna fina svenska ost och pryder ostens förpackning. Dessa gårdar, som bestod av flera hus, är ett av Hälsinglands viktigaste kulturarv och speglar en bondekultur från sent 1700-tal till tidigt 1900-tal. En hälsingegård var en produktionsenhet med flera byggnader, där varje hus hade en bestämd funktion som hörde ihop med det arbete som utfördes där. De ståtliga hälsingegårdarnas ursprung är en historia om mat och att leva väl. Kvinnornas och barnens arbete var av stor betydelse för gården och på många gårdar stod kvinnornas osttillverkning för en betydande del av hushållets inkomst.

Att göra Hälsinge Grevé
Vid tillverkning av Hälsinge Grevé tillsätts vid ystningen en speciell Grevé-kultur som utvecklar propionsyra. Den har två syften; att bilda mycket gas och att få fram den karaktäristiska aromen. Ystningsprocessen går till på samma sätt som vid annan hårdosttillverkning. Därefter följer torkning på färskostlager och sedan varmlager. Osten får ligga still och mogna och det är nu det händer saker. Man kan se hur osten blir allt rundare i formerna och det ser ut som den jäser. När osten mognat kläs den i vacker svart vax.

En mild ost av märket Grevé lagras endast i tre månader. De ostar som väljs ut för att bli en Hälsinge Grevé måste vara absolut prima. En första gallring sker tre månader efter ystningen. Då väljs de ostar ut som tros klara en längre lagring. Efter åtta månader görs en ny gallring. Ostarna som klarar även detta test lagras i ytterligare två månader, endast ost av högsta kvalitet klarar att lagras så länge. Smaken får nu tid att utvecklas. Efter totalt tio månader är det dags att se resultatet, enligt alla ostmästare ett alltid lika spännande och lite nervöst moment.

Utmärkande för Hälsinge Grevé är att den har en spröd, lite fuktig konsistens med mycket smak och arom. Den svarta vaxningen gör den vacker och sober.

Hälsinge-familjen
-    Hälsinge Original är en väl lagrad extra smakrik Grevé. Fyllig, rund smak med mycket karaktär.
-    Hälsinge 17 % är en lättare variant av originalet för dem som tänker på vad de äter men absolut inte är beredda att tumma på vare sig kvalitet, konsistens eller smak.

Hälsinge Grevé tillsammans med mat och dryck
Hälsinge Grevé är en smakrik ost med fint sötaktig mjölkkaraktär. En god sälta och med en delikat nötighet som växer fram i den långa, harmoniska och komplexa eftersmaken. Den har en fast, men ändå smidig konsistens. En ypperlig ost att förgylla en ostbricka med. Passar väl i sällskap med krämiga dessertostar, men även som ensam ost.

Ostmästaren Sven-Erik Perssons privata smakråd:
– Jag älskar att ha Hälsinge Grevé till maten, på potatisgratängen som jag äter tillsammans med grillad fläskfilé och en kall öl, det är oslagbart.

Michel Jamais väljer dryck till Hälsinge Grevé:
– Precis som vid andra hårdostar brukar de vita vinerna vara vinnarna. Smakrika vita viner med god fruktighet utan att dra åt tropisk fruktsallad är mycket passande. Bland de röda vinerna rekommenderar jag i första hand medelfyllliga, fruktiga och mjukt sträva viner gärna från Spanien, Australien eller Sydafrika. Grevéostens rika karaktär och delikata sälta bör man ta tillvara på i valet av öl. Här passar både de mjuka och ofta sötsyrliga veteölen från Tyskland och Belgien in, alternativt ett mildare amerikanskt lageröl. En mild lageröl ger osten ett smakmässigt stort utrymme.

Hälsinge Grevé med karamelliserat äpple (4 portioner)
200 g äpple, gärna Aroma
30 g socker
10 g rosmarin
200 g Hälsinge Grevé, i tjocka skivor

Skär äpplena i klyftor. Smält sockret till karamell i en stekpanna. Tillsätt äppelklyftor och rosmarin. Låt sjuda tills överflödig vätska sjudit bort. Lägg upp den skivade osten och lägg äppelbitarna ovanpå. Ringa lite av karamellsåsen runt om (sockermängden i detta recept kan behöva varieras beroende på äppelsort).

Marsvinsholm Herrgård
Ostmästare: Bengt Frans Nilsson
Ysteri: Kristianstad

Historia
Väster om Ystad ligger sedan 1600-talet Marsvinsholms Slott som fått sitt namn efter Otte Marsvin, en mycket välbärgad skånsk adelsman. Med de två karaktäristiska tornen, som stolta reser sig över slätten, är det lätt att se Marsvinsholms Slott på mycket långt håll.

Idag är det Tomas Iacobaeus som bor och äger slottet men under 1700-talet var det Gustav III:s förtrogne Eric Ruuth som härskade på slottet. Greven ägnade sig framgångsrikt åt lantbruk och industriverksamhet. När han ville lära sig att tillverka ost enligt schweiziska metoder kallade han till sig schweizaren du Bas som skulle visa hur man tillverkar en äkta emmentaler. Men, som så många gånger när kända ostar kommit till blev det inte riktigt som det var tänkt från början, det blev en annan men minst lika god ost. Osten fick så småningom namnet Herrgård och är idag en av Sveriges mest populära hårdostar. Marsvinsholm Herrgård produceras på ysteriet i Kristianstad, Skåne.

Att göra Marsvinsholm Herrgård
Vid ystningen av Marsvinsholm Herrgård krävs stor försiktighet. Hela processen går varsamt fram från ostkaret till dess att osten är färdig. Hur osten kommer att bli bestäms redan under de första fjorton dagarna i ostens liv. Mjölken i ostkaret behandlas med stor försiktighet, bakteriekulturer och löpe tillsätts och genom en lite lägre temperatur i varmlagret dämpas koldioxidbildningen och håller den på en lugn nivå. De syrningskulturer som tillsätts måste balanseras så att gasbildningen går långsamt. Detta är mycket viktigt för att få fram ostens vackra runda pipor, en nötlik, stor smak och en smidig konsistens. Skulle man försöka påskynda mognadsprocessen hade smaken blivit oren.

Efter tolv månader får professionella ostbedömare äran att godkänna osten. Har den fina, runda pipor, smidig konsistens och en nötlik, stor smak – ja då är det en äkta Marsvinsholm Herrgård. Det som skiljer Marsvinsholm Herrgård från annan herrgårdsost är den otroligt varsamma hanteringen och den långa lagringen. En mild Herrgård är relativt ung och lite syrlig i smaken, medan Marsvinsholm Herrgård med sin tolv månader långa lagring bevarar den klassiska herrgårdssmaken som är mindre syrlig och mer aromatisk.

Marsvinsholm-familjen
-    Marsvinsholm Herrgård är en väl lagrad och smakrik Herrgård. Kraftfull och fyllig med lång, rund eftersmak.

-    Marsvinsholm Herrgård 17 % är en lättare variant av originalet för dem som tänker på vad de äter men absolut inte är beredda att tumma på vare sig kvalitet, konsistens eller smak.

Marsvinsholm Herrgård och mat
En ost med så mycket smak och karaktär som Marsvinsholm Herrgård, har naturligtvis ett brett användningsområde. Den är lika god i matlagning och desserter som på smörgåsen och på ostbrickan.

Ostmästare Bengt Frans Nilssons privata smakråd:
– Jag äter helst min Marsvinsholm Herrgård med dubbla skivor på knäckebröd eller kex utan smör, då får man fram den fina smaken. För att ge osten ytterligare en smakdimension lägger jag ibland även på en klick marmelad som bryter fint med ostsmaken. Oftast blir det aprikos- eller fikon-, men det går lika bra med apelsinmarmelad.

Michel Jamais väljer dryck till Marsvinsholm Herrgård:
– Marsvinsholm Herrgård är fantastisk att avnjuta tillsammans med en vit bourgogne eller liknande. Vinerna får inte serveras för kalla, 14 grader är perfekt. Andra alternativ är fatjäst vit bordeaux eller liknande av druvan Sauvignon Blanc och chardonnayviner som har jästs eller lagrats i ekfat. Vinerna får dock inte vara så fylliga att ostens komplexitet döljs. Bland röda viner rekommenderar jag bordeaux eller viner av Cabernet Sauvignon eller Merlot. När man väljer öl till Marsvinsholm Herrgård måste man tänka på att osten har stor komplexitet och perfekt smakbalans, därför bör ölet vara finstämt så att osten får härska. Ett tyskt eller belgiskt veteöl är perfekt till och kan vara både ljust eller mörkt.

Marsvinsholm Herrgård med smörstekta plommon (4 portioner)
200 g päron, fast sort
40 g smör
40 g cashewnötter
40 g honung, flytande
200 g Marsvinsholm Herrgård, i stavar
socker till stekning
gourmetsalt till nötterna

Skiva eller halvera päronen, bryn dem i smör och smaksätt med en nypa socker. Rosta nötterna i lite olja och smaksätt med gourmetsalt. Lägg upp päronet med osten, värm honungen och ringla den över, strö på nötterna. Servera gärna ett mjukt bröd till rätten.
Allerum Präst
Ostmästare: Göran Nyström
Ysteri: Kristianstad

Historia
Prästosten är en av våra stora kulturostar och lite otippat ett av våra första betalningsmedel. På 1500-talet betalade man en typ av kyrkoskatt – ett ”tionde” skulle lämnas till prästen, biskopen och sockenkyrkan. I Skåne, där mjölkproduktionen var stor, bestod ”tiondet” därför till stor del av mjölk. Vid midsommartid, då mjölken ansågs bäst, blev det stor fest och ”tiondeystning” på prästgården. Ibland kryddades osten med brännvin, konjak, kummin, kryddnejlikor eller kanel. Osten formades inte i en fyrkantig form, som var den vanliga på den tiden, utan lades i en korg och fick på det viset sin typiska runda form. År 1862 avskaffades tiondesystemet men många bondhustrur fortsatte av tradition att ge sin präst hemystade ostar i gåva. Namnet Prästost nämndes första gången år 1771 i Stockholmstidningen Dagligt Allehanda och idag är Prästost en av våra absolut populäraste ostar, tack vare prästen.

Allerum Präst kom till av ett misstag. En dag i ysteriet hände det som inte får hända, separatorn som avskiljer fettet i mjölken, havererade och gick sönder. Man bestämde sig då för att pröva att göra en Präst med 35 % fetthalt, en vanlig präst har en fetthalt på 31 %. Den oseparerade mjölkens naturliga fetthalt visade sig passa perfekt till osten. Fettet gjorde den extra smidig, lyfte fram smaken, slätade ut och gjorde den mjukare. Idag produceras Allerum Präst på ysteriet i Kristianstad, Skåne.

Allerum Präst lanserades 1997 och fick ett mycket gott mottagande. I samband med att osten lanserades gav den dåvarande prästen på Allerum Kyrka sin välsignelse till osten. Idag heter prästen Pär Stynsberg och även han uppskattar den goda osten. Allerum kyrka, den vita romanska kyrkan som pryder förpackningen till Allerum Präst, är en påminnelse om ostens hemvist och starka traditioner.

Att göra Allerum Präst
Under tillverkningen utsätts Allerum Präst för lite hårdare tag än den ömma behandling t ex Marsvinsholm Herrgård får. I ostkaret tillsätts mjölk, löpe och syrningskulturer som bildar mjölksyra. Det gäller att få en snabb bakterietillväxt, man skyndar på processen för att på så sätt få mer krut i osten. Därefter är det viktigt att dämpa tillväxten genom att tillsätta vatten, allt för att osten ska utvecklas som önskat. Låter man syrningen gå för långt och osten får ett lågt ph-värde, då blir det ingen Präst utan en Hushållsost. Med värme och bakteriekulturer skapas de bästa förutsättningarna för att få fram rätt smak och det handlar både om teknik och fingertoppskänsla.

Efter cirka 20 dagars torkning på ett varmt färskostlager hamnar osten på mognadslagret. Efter fyra månader kan renheten i smaken bedömas och man får en uppfattning om hur osten kommer att utvecklas efter tolv månaders lagring. Det är då det kan konstateras om osten är en bra grund till Allerum Präst. När fyra månader har gått är Allerum Präst mjuk i smaken, efter sju månader kan styrkan i smaken skönjas och efter nio månader har den redan mer smak är Marsvinsholm Herrgård. Fullt utvecklad är Allerum Präst efter tolv månader. Det är då ostbedömarna kan konstatera att den har fått en krämig konsistens och kraftig smak med tydlig styrka och karaktär. Är resultatet riktigt bra kan till och med en luttrad ostmästare bli nästintill rörd.

Präst är en av de mest svårbedömda ostar som finns eftersom den har ett brett register. Allerum Präst ska ha stark smak med lätt beska, vara kraftig och lite vild samtidigt som den ska vara amper vilket i det här sammanhanget betyder tydlig styrka med rondör.

Allerum-familjen
-    Allerum Präst Original är en väl lagrad extra smakrik Präst med en krämig, fyllig och aromatisk smak med mycket karaktär.
-    Allerum Präst 17 % är en lättare variant av originalet för dem som tänker på vad de äter men absolut inte är beredda att tumma på vare sig kvalitet, konsistens eller smak.
-    Allerum XO är en noga utvald och omsorgsfullt vidarelagrad Allerum Präst. Den lagras i minst två år och har en fyllig, rund och karaktärsfull smak.

Allerum Präst tillsammans med mat och dryck
Allerum Präst har en kraftig, ren och fint salt smak med en klädsam liten beska. Smaken har inslag av gräddkola och med en svagt nötig, närmast rostad, nyans i slutet på den långa, mycket fina och karaktärsfulla eftersmaken. Allerum Präst har många användningsområden. Den passar som dessert- och matlagningsost, på ostbrickan och på smörgåsen.

Ostmästare Göran Nyströms, privata smakråd:
– Jag vill äta Allerum Präst precis som den är. Jag vill ha den på ostbrickan, skära den i bitar med kniv och njuta av den rumstempererad, det är då den smakar som bäst.

Michel Jamais väljer dryck till Allerum Präst:
– Allerum Präst trivs allra bäst tillsammans med något fylligare och fruktiga vita viner. I den smakprofilen finner man många viner från Alsace. Föredrar man ett rött vin bör även det vara av det fruktigare slaget. Bra fruktiga röda viner hittar man främst i soliga distrikt som Spanien, Portugal, södra Frankrike och södra Italien. Öl är också gott till Allerum Präst, de ölsorter jag rekommenderar är brown ale, mörka tyska weissbier eller en god svensk julöl.

Allerum Präst med honungsplommon (4 port)
200 g plommon
50 g honung, flytande
40 g smör
salt, peppar, timjan
200 g Allerum Präst, bruten i stavar

Kärna ur och klyfta plommonen och svetta dem i smör. Ringla över honungen och tillsätt timjan. Sjud försiktigt och smaksätt sparsamt med salt och peppar. Lägg upp tillsammans med osten. Lite pressad olja kan ge rätten ytterligare smakbrytning.

Kontaktpersoner

Michel Jamais, smaksensoriker
Michel Jamais är en av Sveriges ledande auktoriteter när det gäller att kombinera mat och dryck och en av landets mest välrenommerade kännare av vin, öl och sprit. Han började sin bana inom restaurangbranschen 1980 och driver idag firman Michel Vin & Gastronomi med uppdragsgivare såväl inom Sverige som internationellt. Under åren har Michel besökt över 800 vinproducenter över hela världen. Han har gett ut flertalet böcker inom ämnet mat och vin, skrivit för flera stora mattidningar samt varit programledare för Smak och Smakresan. Michel är medlem i Munskänkarn och Svenska sommelierföreningen där han både utbildar och handleder, samt är frekvent anlitad på Restaurangakademien och Grythyttan.

Hälsinge Grevé
Sven-Erik Nilsson, ostmästare Hälsinge Grevé
Förpackningen till Hälsinge Grevé är signerad av ostmästaren Sven-Erik Persson som har arbetat på Bollnäs mejeri sedan 1979. Sedan 2005 är Sven-Erik ansvarig för produktutveckling och kvalitetsarbete på hårdost inom Milko.

Åsemi Byström, Föreningen Hälsingegårdar
Åsemi är tionde generationen på gården Byströms i nordostliga Hälsingland sedan 1720, en av de Hälsingegårdar som har lagts på förslag till världsarv. Gården har under en stor del av 1900-talet haft en stor andel av sina inkomster från mormors produktion av ostkaka av hälsingetyp som såldes i omkringliggande butiker.

Idag arbetar Åsemi som lärare och guide. Under sommaren återfinns hon på turistbyrån i Hudiksvall med speciellt ansvar för hälsingegårdsinformation.

Populariteten och försäljningen av väl lagrade ostar ökar i Sverige. Allerum® från Ostkompaniet är en väl lagrad och extra smakrik Präst. Den har en lång historia med ursprung redan i början av 1500-talet.
Allerum® kommer nu ut i en förpackning med nyriven ost för matlagning.

Sverige har en lång tradition av att tillverka hårdost. Idag ökar framförallt väl lagrad och mager ost i popularitet, även ost som smaksättare i mat ökar stadigt. Allerum® är en av kvalitetsostarna i Ostkompaniets sortiment av väl lagrade ostar och nu kommer alltså Allerum® riven.

- Jag har ett stort matintresse och Allerum® är en alldeles ypperlig ost att använda i matlagning. Både i nya och klassiska rätter där man vill förhöja eller förändra smak och karaktär, säger Jannica Andersson, marknadschef på Ostkompaniet. Den nya Allerum® riven för matlagning är ett perfekt komplement till Allerum® i bit: biten är enkel att använda som pålägg eller i ostbuffén och den rivna passar i matlagning.

Mångsidig och karaktärsfull
Allerum® har en krämig, fyllig och aromatisk smak med mycket karaktär. Den kan med stor fördel användas i matlagning som exempelvis såser, gratänger, toasts, pasta och grönsaksrätter som smak och karaktärsförhöjare. Den är även mycket god som smörgåspålägg, framförallt på knäckebröd är den högt uppskattad. Även på ostbrickan är Allerum® ett trevligt inslag.

Bifogat finns recept på spansk omelett med Allerum® och risotto med grönsaker och Allerum® riven. På www.ostkompaniet.se finns en databas med många fler recept där Allerum® passar bra.

Kort om Allerum®
Allerum® är en väl lagrad och extra smakrik Präst. Det är en grynpipig ost med vaxad yta. Den tillverkas vid ysteriet i Kristianstad och säljs av Ostkompaniet. Sedan länge har Allerum® sålts i bit och nu kommer även Allerum® riven ut i butik. Ungefärligt pris i butik för Allerum® i bit är: 85 kronor/kilo, en förpackning Allerum® riven kostar 20 kr för 150 gram.

Kort om Ostkompaniet
Ostkompaniet bildades 1 januari 2002 och är ett företag som ägs av Milko och Skånemejerier. Ostkompaniet marknadsför och säljer de hårdostar som produceras av Milko och Skånemejerier. Idag finns cirka 25 varumärken i sortimentet. Ambitionen är att bli det bästa ostföretaget i Sverige. Företaget ser att sprida kunskap om ost som en av sina viktigaste uppgifter. Marknadsandelen för egentillverkad ost är 25 procent av den svenska hårdostmarknaden och omsättningen uppgår till cirka en miljard kronor.

Sveriges hemmakockar har gjort upp om titeln, vinnarna är Liselott Andersson och särbon Lars Nordström, ett matälskande par från Luleå med ett stort intresse för vin. De gjorde en trerättersmeny och juryn kunde inte motstå deras Quornspett med glace på bädd av Fusilli med svampsås.

– Det här var vansinnigt kul! Hela menyn är uppbyggd med smakövergångar där vinet är en viktig del och det blev precis som vi hade tänkt oss, fast ändå inte… Precis när vi var klara och insåg det vi hade glömt trodde vi verkligen inte att vi skulle vinna, men det här är ju helt otroligt… vi är Årets Hemmakockar 2007. säger Liselott och Lars, glada vinnare av Årets Hemmakock 2007.

Årets Hemmakock är Sveriges största matlagningstävling för amatörkockar, i år sponsrad av Quorn, Australian Wineclub och Zeta Pasta Fibra Bianca. 222 bidrag lämnades in och juryn gallrade bland dem fram åtta delfinalister. Fyra tog sig till final och fick där slita hårt för att imponera på gäster och jury med sin matkunskap.

Juryns motivering
Lugnt metodiskt arbete i köket med en väl utnyttjad varukorg gav en trevligt sammansatt meny med rena, bra balanserade smaker och härlig kryddning.

– Finalisterna har visat vilken otrolig kunskap och matglädje det finns hemma i köken. Det är fantastiskt vilken mat som har tillagats på så kort tid och med en begränsad råvarukorg. Vi i juryn har haft en rolig men utmanande uppgift då alla finalister har varit otroligt kreativa och presenterat fantastiska menyer. Men det råder inga som helst tvivel om att Liselotts och Lars måltid stack ut och hade det där lilla extra, säger Kurt Weid, juryns ordförande.

Lars och Liselott lagar gärna mat ihop och gillar att ta ut svängarna. De föll för årets upplägg där vin är inkluderat då de båda är stora vinentusiaster och engagerade inom Munskänkarna. När det gäller matlagning följer eller inspireras Liselott gärna av recept, ”Lasse däremot har nog aldrig öppnat en kokbok”, tror Liselott. Deras gemensamma favoritråvara är renfilé, i kylskåpet finns alltid vitlök, fransk senap, sambal oelek, kalvfond och bregott. Inför finalen fick lagen välja en råvara som med säkerhet skulle finnas i råvarukorgen och de fick ta med ett urval köksredskap. Liselott och Lars valde hallon och tog med sig en grillpanna, tunna grillspett av trä och en brödpensel.

Tävlingsuppdraget
Finaluppdraget var att på 45 minuter utifrån en bestämd råvarukorg tillaga en festmåltid åt sina vänner, varav en är vegetarian, och välja vin till måltiden. Deltagarnas kreativitet ställdes på prov ytterligare då råvarukorgen säsongsanpassats och vissa ingredienser bytts ut. Rätterna bedömdes av en jury* som efter provsmakning utsåg årets vinnare. Juryn bedömde smak, kreativitet, presentation och sammansättning, där smaken prioriterades högst.

* Jury
-    Kurt Weid, juryns ordförande och internationell tävlingsdomare
-    Ulrika Brydling, lagledare för Juniorkocklandslaget
-    Carina Brydling, medlem i svenska kocklandslaget
-    Ingrid Eriksson, matredaktör, SvD
-    Alice Brax, redaktionschef, Tasteline.com
-    Tommy Myllymäki, Årets Kock 2007
-    AnnaKarin Johansson, Årets Hemmakock 2006

Oatly iMat är en matlagningsprodukt gjord av havre som låter dig dra nytta av havrens hälsofördelar utan att kompromissa med smaken. Oatly iMat passar perfekt i alla recept där man vanligtvis använder någon form av mejeribas eller matlagnings-grädde. Här nedan presenteras en härligt lättlagad meny för dig som vill äta lite hälsosammare.

Oatly iMat är helt vegetabilisk och den används precis som vanlig matlagningsgrädde. Det finns många hälsoargument för att äta havre, och att använda Oatly iMat i matlagningen är ett bra sätt att dra nytta av alla de goda egenskaperna utan att lägga om kosten totalt. Genom att byta ut mejeribasen mot Oatly iMat blir favoritrecepten lika krämiga och minst lika goda som alltid.

- Intresset för både hälsosam mat och Oatly ökar enormt i Sverige. Oatly iMat är en favorit i vårt sortiment tack vare dess goda egenskaper; den kräver inga nya matlagningskunskaper utan det är bara att laga som vanligt och den ger en mycket god och fyllig smak, säger Monika Friis-Jespersen, produktchef på Oatly.

Här är en trerättersmeny i hälsans tecken där samtliga rätter baseras på Oatly iMat.

Rostad sötpotatissoppa med parmachips
En mustig och god soppa med söt rostad smak som bryts av det salta parmachipset. Avnjut den som förrätt eller tillsammans med ett gott bröd som lunch eller vardagsmiddag.

Sesamstekt lax med mangochutney
God och lyxig festrätt som dessutom är lättlagad. Servera tillsammans med basmatiris eller klyftpotatis och en grönsallad.

Fluffig jordgubbs- och kardemummasås eller snabbglass
Supersnabb, relativt nyttig och underbart god dessert som kan bli två varianter beroende på hur mycket du tinar bären. Kan det bli bättre?

———————————————————————————————————————————————————————————————————————————-

Kort om Oatly:
Oatly är ett svenskt livsmedelsföretag med säte i Landskrona som specialiserat sig på hälsosamma produkter baserade på havre, till exempel Oatly iMat, havredrycker, glass och pannkakssmet. Oatlys produkter säljs i 17 länder runtom i världen och man har patent på tillverkningen. Oatly är ett resultat av svensk forskning och företaget har en stark anknytning till Lunds Universitet.