Ostens historia

Ingen vet exakt hur, när och var man började tillverka ost. En teori är att det startade i det forntida Egypten där man ofta förvarade mjölk från kor och får i läderpåsar. Eftersom det var varmt surnade mjölken troligen fort och vasslen silades bort från ostmassan och på så sätt fick man en enkel typ av färskost. Under seklen som följt har osttillverkningen utvecklats och förfinats till ett riktigt hantverk.

I Sverige började ost produceras på 1000-talet. Idag produceras ost genom en kombination av urgammal tradition och modern teknologi. Traditionen borgar för ostens levande kultur, smaken och receptets originalitet. Den moderna teknologin säkerställer en hög och jämn kvalitet samt hygienisk produktion.

Varje svenskt mejeri med osttillverkning har sin egen ostmästare som har det yttersta ansvaret för ostens kvalitet. Ostmästaren kontrollerar osten under hela lagringen så att den utvecklas på rätt sätt. Vid kvalitetskontrollerna bedöms bland annat hur smidig osten är, hur piporna utvecklas samt hur osten luktar och smakar. Varje ostsort har sin egen kvalitetsstandard och de ostar som inte når upp till standarden godkänns inte. Det krävs alltså stor erfarenhet och kunskap av ostmästaren och hans medarbetare för att få fram den perfekta osten till konsumenterna.

Att prova ost
Precis som vin är ost ett komplext livsmedel: utseende, doft, konsistens och smak är olika hos olika ostsorter och det är dessa variationer som ger en ost dess karaktär. Ett roligt sätt att lära sig mer om ost är att genomföra en ostprovning. När man provar ost används alla sinnen för att upptäcka och beskriva ostens karaktär.

Vanligtvis under en ostprovning går man igenom utseende, doft, konsistens och smak för att utifrån det bilda sig en helhetsbild av de ostar man provat. Och var inte rädd för att tycka till om de olika ostarna, man kan aldrig ha fel eftersom smakupplevelser är subjektiva.

Förvaring och servering
Hårdost har lång hållbarhet om den förvaras på rätt sätt. I hemmet bör ost förvaras i kylskåp. Att lägga ost i plastpåse eller i en plastburk med tättslutande lock är bra sätt att förvara hårdost. Det är viktigt att man bara har en ost i varje förpackning eftersom ostar lätt tar åt sig smak av varandra. Hårdost går dessutom bra att frysa, dock ej längre än tre månader. För att osten skall behålla sin konsistens rekommenderas att den tinas långsamt i rumstemperatur. Det finns dock en liten risk att osten blir smulig när den tinas och därför lämpar sig riven ost bäst att frysa.

När det är dags att äta osten skall den helst tas ut från kylen en timme innan för att maximalt komma till sin rätt. Den skall fortfarande vara väl innesluten men cirka 15 minuter före servering är det bra att ta bort förpackningen så att osten kan ”andas”.

Användning
Användningsområdena är många, från smörgåspålägg till ostbrickan till matlagning. När det gäller ost som smörgåspålägg efterfrågar konsumenterna mer och mer mager och lagrad ost.

Till ostbrickan blir det allt vanligare att våra svenska hårdostar finns med. Ibland ensamma men oftast tillsammans med dessertostar. De svenska hårdostarna är ofta relativt enkla att sätta vin till eftersom de har en mild och behaglig smak. Portvin och andra starkviner är dock ofta för eldiga för att kombinera med våra hårdostar. Milda och syrliga öl, exempelvis tyska veteöl, är ett säkert dryckesval eftersom de oftast passar utmärkt till svenska hårdostar.

Även användningen av ost i mat ökar i Sverige och här är de lagrade ostarna underbara smakförhöjare. Det finns många klassiska rätter där ost ofta används, exempelvis gratänger, pajer och omeletter. Men även kött-, fisk-, fågel- och pastarätter, soppor, desserter och bröd vinner på att piffas upp med en smakrik ost.